Idag är det internationella kvinnodagen.
En av mina kvinnliga förebilder är Dolly Parton. Hon är lite som jag, bara oändligt mer framgångsrik: uppväxt på landet med många förmågor. I hennes fall handlar det om att hon är en fantastisk sångerska, historieberättare, skådespelare och företagsledare (du har hört talas om Dollywood?).
På vilket sätt uppmärksammar du dagen?
När jag var sjuk men på bättringsvägen skapade jag ett konto på DeviantArt för att de har grupper för infrarött foto. Grupperna verkar inte jätteaktiva men ett par är det lite liv i, tänkte det kan vara kul att följa dem. Efter snart en månad har det inte hänt något i de grupperna så jag googlade på reviews för sajten och den får riktigt dåliga betyg av användarna. Från att ha varit en sajt för seriösa konstnärer så har det blivit ett ställe för mobbning och falska kopior, så det känns inte så roligt att vara där längre och nu har jag avslutat mitt konto där.
Jag gick också med i SheClicks som är en sida och grupp för kvinnliga fotografer oavsett skills. Jag vet inte om jag passar in där för gruppen riktar sig till fotografer i Storbritannien som det verkar men jag ”lurkar”/smyger lite där och ser vad som finns och vad jag kan lära mig. Jag har bland annat sett ett fantastiskt bra webinar om att hitta sin egen grej, att prova sig fram och våga experimentera.
”Det verkligt kreativa sinnet inom vilket område som helst är inte mer än detta: En mänsklig varelse född ovanligt, omänskligt känslig. För honom är… en beröring som ett slag, minsta ljud är ett oväsen, en olycka blir en tragedi, glädje blir till extas, en vän är en älskare, en älskare är en gud och ett misslyckande innebär döden. Lägg till den här grymt delikata organismen den överväldigande nödvändigheten att skapa, skapa, skapa – så att om han inte kan skapa musik eller poesi eller böcker eller byggnader eller något meningsfullt annat meningsfullt är det som att kapa av själva andningen så han inte får luft. Han måste skapa, måste hälla ut skapelsen. Av något märkligt, okänt nödvändighet är han inte riktigt levande om han inte skapar.”
Pearl Sydenstricker Buck (Sai Zhenzhu (賽珍珠, Sài Zhēnzhū)) var en amerikansk författare, föddes den 26 juni 1892 och dog 6 mars 1973. Hennes föräldrar var missionärer i Kina, hon bodde där fram till 1934. Många av hennes romaner handlar om Kina och livet i Kina. Med romanen ”Den goda jorden” vann hon Pulitzerpriset 1932. År 1938 fick hon Nobelpriset i litteratur ”för sina rika och verkligt episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och för sina biografiska mästerverk”.
Efter att hon flyttat tillbaka till USA permanent 1935 fortsatte hon sin karriär som författare och blev även en framträdande förkämpe för kvinnors och minoriteters rättigheter. Hon skrev om asiatiska kulturer och blev särskilt känd för sina insatser för adoption av barn av asiatiskt ursprung.
Wikipedia 171104
Ebba Brahe föddes den 16 mars 1596. Hon är mest känd kärlekshistorien med kung Gustav II Adolf. Deras förälskelse skildras på många sätt i den romantiskt-historiska traditionen i Sverige och finns dokumenterad i deras brevväxling. Vad som kanske är mindre känt är att hon även var brukspatron, både under sitt äktenskap men i kanske ännu högre grad efter att hon blivit änka.
Hon var hovfröken åt änkedrottning Kristina av Holstein-Gottorp åren 1611-1614 och åt änkedrottning Katarina Stenbock 1614–1618, en tjänst hon ärvde efter sin mamma. Det var på så sätt som hon lärde känna kung Gustav II Adolf någon gång 1612-1613 förmodas det. De två blev förälskade och ville gifta sig. Drottningen, kungens mamma, tycke inte att Ebba hade tillräckligt hög status utan Gustaf Adolf skulle gifta sig politiskt. Efter vissa förvecklingar gav de båda upp. År 1615 friade Jakob De la Gardie och två år senare svarade hon ja. Den 11 november 1617 firades trolovning och den 24 juni 1618 gifte de i Stockholm i närvaro av de två änkedrottningarna och kungens bror.
Ebba födde fjorton barn av vilka sju dog i tidig ålder. Den mest framgångsrika av barnen blev sonen Magnus Gabriel. Eftersom maken var upptagen av sin karriär och ofta frånvarande i fält fick hon ansvaret för familjens gods och utvecklade sin förmåga i affärer, reste mellan familjens gods i både Sverige och Baltikum.
År 1628 flyttade familjen tillbaka till Sverige. Paret uppförde bland annat Makalös i Stockholm och ägde Läckö, Ekholmens slott, Arnö, Sundholmens slott, Jacobsdal, Runsa slott och Axholmen i Fläckebo socken. Hon hade både trädgårdar med experimentella odlingar av blommor och frukt och höll djur som duvor, papegojor och sköldpaddor.
År 1652 blev Ebba Brahe änka. Hon administrerade familjens gods och gårdar, att änkor tog över och fortsatte driva verksamheten var inget ovanligt på den tiden. Främst hade hon ansvar för de gods som ingick i hennes morgongåva och sin arvedel. I dessa ingick också många järn- och bergsbruk. Hon såg till att det järn som producerades vid familjens bruk var av hög kvalitet, och det blev känt som ”grevinnans järn”. De viktigaste godsen var Arnö och Runsa i Uppland, Axholm och Svanå i Västmanland, Sundholmen i Västergötland, Autis och Pedersöre i nuvarande Finland och fastigheter på Södermalm i Stockholm. Med tiden köpte hon Herrestad i Skåne (1668) och vann efter en långvarig och från rättslig synpunkt ganska märklig process med Johan Oxenstierna Kägleholm i Närke och Tullgarn i Södermanland (1657). Flera byggnadsföretag vittnade om hennes företagsamhet och konstsinne, hon byggde på sitt arvegods Axholm och när hon blev gammal lät hon bygga huvudbyggnaden på Runsa. På godset Pedersöre anlade hon staden Jakobstad, uppkallad efter hennes make. På hennes västmanländska egendomar, Axholm och Svanå, liksom på Kägleholm fanns det bruk där järntillverkningen drevs upp betydligt under Ebba Brahes ledning. Hon fick privilegier på tio år, dessa innebar att ingen skulle få gjuta pelare och stänger mer än hon och hennes järn ansågs vara det bästa i riket.
Hon hamnade dock ofta i tvister. Ett exempel är när hon ingick avtal med staden Amsterdam om leveranser av stänger och pelare, då uppstod konflikter som ledde till politiska underhandlingar under Karl XI: s förmyndarregering. Sina betydande inkomster använde Ebba Brahe till att handla privata lyxvaror. När hon dog 5 januari 1674 i Stockholm efterlämnade hon sig mängder av guld, silver och konst, till exempel en vagn dragen av två sjöhästar, en ljuskrona förärad Storkyrkan i Stockholm, ett stort fruktträd, som sprutar vatten genom små svanar, en förgylld fontän och mycket annat.
Källa:
Riksarkivet 171105
En av mina favoriter, får mig alltid att må bra. Ja, P!nk är förresten en av mina favoriter. Jag gillar hennes texter, hennes inställning till föräldraskap och hon är en bra förebild för unga (och äldre) tycker jag.
So raise your glass if you are wrong
In all the right ways, all my underdogs
We will never be, never be anything but loud
And nitty, gritty, dirty, little freaks
Mary Anning (21 maj 1799 – 9 mars 1847) föddes i Lyme Regis i Dorset som dotter till möbelsnickaren Richard Anning och Mary Moore. Familjen hade tio barn, men bara två överlevde till vuxen ålder, Mary och hennes bror Joseph. Familjen drygade ut sina inkomster genom att leta fossiler på Dorsets klippor i England för att tjäna extra pengar men när hon var 12 år gjorde hon flera viktiga upptäckter: den första kända ichthyosaur-fossilen och de första två Plesiosaur-skeletten. (mer …)
I dag är det 300 år sedan Maria Merian dog. Hon är känd för att hon upptäckte fjärilarnas livscykel. Innan trodde man att fjärilar föddes ur jorden. (mer …)
Det är OK att kunna flera saker. Det är OK att vara duktig på flera saker. Ibland måste man påminna sig själv om det i en tid där alla ska vara specialister på sin egen grej. En person som hade flera kompetenser var uppfinnaren och skådespelerskan Hedy Lamarr. Hon var inte bara en av de största och vackraste skådespelerskorna under Hollywoods storhetstid – hon var också matematiker och uppfinnare. Hon uppfann Frequency-hopping spread spectrum (FHSS) som som vi fortfarande använder i modern teknologi såsom Bluetooth och WiFi.
