Tankeskärvor och bildfragment

Kategori: Personligt

  • Bakslag

    Mår inte särskilt bra just nu. Varken fysiskt eller psykiskt. Fick tillbaka ett prov från Tyskland för ett par veckor sedan, det visade att jag hade högre nivåer av både fästingfebern och twaren. Jag har nog misstänkt det ända sedan slutet av augusti men då trodde jag att det kanske berodde på att jag var nervös inför arbetsträningen att jag inte mådde lika bra som tidigare. Att det ska vara så svårt att lita på sig själv och sin kropp!

    Sista helgen i september var jag med arbetskamraterna och vandrade i fjällen. Tyckte det gick ganska bra. På måndagen på jobbet var jag rätt mör. Sedan har jag bara blivit tröttare och tröttare. I början av oktober tog jag bort sulfan som jag ätit eftersom jag hittade info på CDCs hemsida om Ehrlichia. Där stod det att sulfa och fästingfeber inte går ihop. Man har sett att många blir sjukare efter en kur med sulfa och att i de fall någon dött har sulfa varit inblandat (även om de patienterna också var gamla och/eller hade andra sjukdomar och därför var försvagade redan innan).

    Mådde lite bättre efter det och nu i helgen mådde jag ganska bra och kunde vara med på båda Jonas födelsedagskalas. Nu i veckan har jag bara mått sämre igen. Har inte orkat ett dugg. Hjärtklappingen efter kaffe eller mat har kommit tillbaka, trycket över bröstet likaså. Jonas fick lov att hämta Oliver igår.

    Idag har jag varit piggare men haft ont i huvudet. Provade att skippa kaffet på förmiddagen för att slippa hjärtklappningen men fick lov att prova ett par koppar på eftermiddagen på grund av huvudvärken. Det hjälpte föga. Nu på kvällen funderar jag på om det kan vara någon förkylning på gång. Har ont åt bihålorna så att ögonen nästan tåras stundtals. Kanske var jag piggare i dag för att immunförsvaret triggats igång av något. Det ser jag som ett gott tecken mitt i allt elände. Än är inte immunförsvaret utslaget som jag tror till och från. Men man ska inte ropa hej…

    Relaterade bilder:

  • Plockat fästingar

    Plockat fästingar

    Nu känns det inte så roligt med fästingar. Plockade en sårskorpa som hängde på trekvart på Oliver igår. Trodde först det kunde vara en fästing. Strax därpå visade han något som kröp på hans arm. DET var en fästing! Började fundera efteråt på om det kanske var en fästing det första jag tog ändå, det blev en bula efter skorpan, ungefär som när man tar bort en fästing.

    Idag när jag gick en liten sväng i trädgården upptäckte jag en nymf på min sko…

    Jag har antibiotika kvar i kroppen så för min del är det nog ingen större fara, men jag blir orolig att barnen ska få något så vi kollar varje dag när de varit ute. Skönt att vara vaccinerad mot TBE i alla fall.

    Relaterade bilder:

  • Berg-och-dalbanevecka

    Berg-och-dalbanevecka

    Har hållit upp helt med Azithromycin sedan i måndags. Slutade ta Rimactan också eftersom jag på något sätt haft en obehagskänsla när jag tagit dem, som illamående men ändå inte riktigt. Har mått långsamt bättre under veckan men i förrgår började jag prova att ta Rimactan igen och hjärtat börjar spöka igen. Sover dåligt på nätterna när det är så. Idag känner jag mig nere och orkeslös. Vet inte vad som är vad (medicinbiverkningar, oro…).

     

    Åt Propex Express förra våren och sommaren och mådde bättre av dem, sämre när jag provade att sluta, så jag tror de fungerar. Därför tänkte jag prova att börja med dem igen nu. Började med en nu på eftermiddagen så får vi se. De innehåller flera av de ämnen som är bra mot borrelia och rekommenderas i Buhners protokoll även mot andra fästingburna sjukdomar. Tror det är dags för örtmedicin nu!

    Relaterade bilder:

  • Obehaglig promenad

    Obehaglig promenad

    Idag har jag varit tröttare än på länge. Det var segt att komma igång på förmiddagen. Har inte riktigt orkat koncentrera mig på något på hela dagen. Hade ju planerat att läsa på om örtmediciner så att jag vet vad jag ska hitta på när antibiotikan är slut.

     

    På kvällen tog Jonas och jag en promenad, kände för att ta vår 2,5 km runda. Hade ganska bra fart i benen, men när vi kommit halvvägs kände jag som en klump i bröstet när jag andades. Efter något hundratal meter till blev det riktigt obehagligt, andnöd, smärta i bröstet, svimningskänsla. Spelade ingen roll hur långsamt jag gick. Trodde jag skulle få be Jonas hämta bilen. Vi tog oss dock runt till slut.

     

    Känner mig ganska deppig. Vill ju bli bra, vill inte behöva känna mig sämre. Vet inte om det kan vara antibiotikan som spökar. Jag tänkte testa att köra halv dos för att se om det blir bättre.

    Relaterade bilder:

  • Hade tänkt börja jobba idag

    Hade tänkt börja jobba idag

    med min sjukdom, alltså. Hörde Katarina Hultling på radion för nästan en vecka sedan, hon berättade att hon ser sin bröstcancer som ett arbete hon ska ta sig igenom. Så är det ju. Nu har jag ju konkreta saker att ta tag i också. Inte minst att få igång den fysiska biten, att få kraft och uthållighet så att jag klarar vardagen och gärna lite till eftersom jag ska orka arbeta också. Attbearbeta upplevelsen psykiskt är också viktigt – denna blogg är en del av det arbetet…

    Idag är jag dock så trött att det känns svårt att komma igång. Vi var på dop i Stockholm igår. Jättekul att träffa vännerna som det var allt för länge sedan jag såg. Ännu roligare när det är en sådan glädjens fest som ett dop är. Kände ändå att det blev för mycket för huvudet efter en stund när vi satt och fikade efter dopet, så vi fick åka hem. Hade hoppats att atibiotikan hjälpt så pass att det inte skulle komma surt efter, men det har jag inte. Idag är det väldigt segt i kroppen och ögonen. Känner mig ändå ganska klar i huvudet.

    Kanske är det så att antibiotikan tär på kroppen också. Ser fram emot den dag jag vågar sluta med den. Första arbetsuppgiften får nog bli att ta reda på mer om alternativmedicin, som vilka örter och näringsämnen som är bra att äta och vad jag ska vänta med tills jag slutar med antibiotikan.

    Barnen börjar sitt sommarlov på riktigt idag. Det är också en omställning förstås. Nya rutiner som ska nötas in även om det är ganska avslappnat. Minstingen får vara på fritte på eftermiddagarna några veckor framöver. Han behöver aktiviteten och jag behöver den stunden för mig själv utan krav från omgivningen. Det är skönt att vi kan ta sovmorgon tillsammans 🙂

    Relaterade bilder:

  • Bra dag med toppar och dalar

    Bra dag med toppar och dalar

    Trött och seg på morgonen som vanligt. På eftermiddagen hälsade jag på en god vän som går igenom ungefär samma sak som jag fast hon har borrelia. Det var trevligt, hon bor så mysigt ute på landet. Det är så skönt att träffa henne eftersom jag känner igen mig i hennes sjukdom, att vi båda är ganska dimmiga i huvudet och tappar bort oss mitt i meningar är ganska trevligt på sitt eget fruktansvärda sätt. Vi vet båda vad det handlar om och behöver inte förklara oss för varandra. Det känner jag att jag måste göra titt som tätt annars.

     

    När jag kom hem tog Jonas och jag en promenad till affären, vi stannade till vid pizzerian och köpte ett par pizzor som vi delade på, hela familjen. Det är ju lillfredag och ledig dag i morgon men inte riktig fredag så vi tyckte det kunde räcka med två. Efter det kände jag mig ganska slut. Har mest suttit och spelat på datorn eller tittat på TV under kvällen.

    Relaterade bilder:

  • Mår ganska bra idag

    Mår ganska bra idag

    Det var segt att komma igång i morse. Vaknade vid åtta, som vanligt, men kände mig trött och seg till kropp och själ. Brukar sällan komma igång före elvatiden och så blev det idag med. Nu sitter jag och läser om fästingburna sjukdomar. Hamnade på CanLyme som vid första anblick verkade vara en OK sida, men som har massor av spännande info och länkar! Särskilt om man vill läsa mer om kontroversen kring borrelia som påverkar patienternas chans till behandling.

     

    Nåja, jag började med att gå ner och ta mina mediciner. Rimactan ska tas på fastande mage, minst en halv timme innan frukost, men jag tar hela cocktailen med Artemisia och Arthemycin också. Jag valde bort morgonpromenad och gick upp till växthuset och satte ner salladen och dillen i lite större krukor. Det är sådana där stackars små plantor som man köper i grönsaksdisken men de brukar kunna komma igång att växa under sommaren när de får lite jord om rötterna. Till frukost en melonbit. Sedan gick jag upp och duschade, det är nog bästa terapin! En stunds mindfullness i den ljuvligaste värme! När jag var klar gjorde jag några lätta, korta yogaövningar. Jag hoppas komma igång och komma ihåg att göra yogaövningar lite oftare. Melon är inte så mycket att leva på så jag tog en brödskiva till kaffet. Sedan var jag igång 🙂 Nu har jag som sagt läst lite och tittat på TV mellan varven (Hem till gården och Holby City är dagens höjdpunkter). Jo, spagghetti och köttfärssås från helgen blev det till lunch – och ett par tabletter med probiotika, det är bra att ta till all antibiotika.

     

    Tycker att spottkörteln under tungan verkar något mindre än den var förut. Läste någonstans (önskar jag kunde minnas var) att det kan vara ett symtom på fästingfeber.

    Relaterade bilder:

  • Jodå, det går att bli tröttare

    Jodå, det går att bli tröttare

    Jag trodde jag var på botten igår. Det var jag inte. Idag hade jag inte tagit mig till Lindesberg alls. Har egentligen inget minne av att ha varit där, men jag vet ju att jag var det och jag vet ju vad vi pratade om men några minnesbilder… nej, det är luddigt.

     

    Efter lunch var jag i alla fall uppe i växthuset och planterade om några av plantorna vi köpte förra (eller var det förrförra?) helgen. Jonas hjälpte till men blev sur och gick därifrån när jag domderade för mycket. Stackaren har haft mycket press på sig i över ett och ett halvt år. Jag tycker mig se flera stressymtom. Hoppas att han klarar att hålla sig hel, har hört att det är lätt att falla igenom som anhörig när den sjuka blir frisk.

     

    Annars har jag mest sovit och dåsat. Skulle så gärna vilja lära mig mer om fästingfeber och twar men jag orkar inte läsa så mycket.

    Relaterade bilder:

  • Superdupertrött

    Superdupertrött

    Idag är jag helt utsjasad. Ingen ork alls i kroppen. Kan inte sova, orkar knappt röra mig eller tänka. Ska träffa psykologen i eftermiddag, vet inte om jag orkar köra dit men jag har ”missat” så många gånger på sistone på grund av orkeslöshet. Ska försöka vila så gott det går.

     

    Än så länge går det bra med antibiotikan.

    Relaterade bilder:

  • Nya tag

    Nya tag

    Jag väntar fortfarande på svaret på mina borreliaprover. Hoppas de kommer snart, nu börjar det bli jobbigt att vänta. Är jag verkligen sjuk som jag tror eller är det bara inbillning eller kanske så att jag bara är bitter över bemötandet i vården?

     

    Jag har läst lite i Singeltons bok om borrelia. Där beskriver han hur borrelia-spirocheterna kan liksom klumpa ihop sig och dra till sig blodkärl. Då tänkte jag på de röda små prickarna jag har på kroppen. I helgen berättade Jonas att han sett något liknande i veckan som var när en av hans arbetskamrater sökte om borrelia på Wikipedia. Om det är så, då har jag gått med det i ganska många år, minns inte när jag först upptäckte dem men jag vet att jag hade dem när jag ammade minsta barnet.

     

    Idag har jag börjat följa Singeltons kostschema, mest frukter, stärkelsefria grönsaker, vissa nötter, kryddor och fet fisk är det väl som ingår i stora drag. Jag tänker att även om det skulle visa sig att det inte är borrelia så har jag säkert nytta av det i alla fall eftersom kosten syftar til att stärka immunförsvaret.

    Relaterade bilder: