Jag blev ju lite sur igår på att folk trängs på affären. Det utspelade sig ändå ett lite roligt samtal som jag råkade höra.
– Nej, där får du inte gå in.
– Varför då? Vad är det där inne?
– Snittblommor.
– Va?
– Snittblommor.
– Snippor?
– Nej, snittblommor…
…fast väldigt lätt för min del. Jonas lyckades jobba sig trött, han.
På morgonen var jag ute en sväng i trädgården, knallade min runda till växthuset och bersån först, sedan upptill bort mot trädgårdskomposten som ligger ovanför bergskanten som går tvärs igenom vår trädgård. Det går bra att se strukturen på marken nu innan gräset kommer och löven slår ut. Jag skulle vilja ha bort det mesta av buskaget eftersom det sprider sig allt för glatt. Att få till det bra är inte lätt eftersom det sticker upp både berg och sten, ibland stenar så stora som vore de berg. Jag skulle helst vilja ha kvar stenarna eftersom de formar områden som blir tydliga så här års. Det riktigt svåra är dock att plantera något annat eftersom det är stenhårt i marken, är det inte sten så är det rötter.
Jonas och jag tog sedan en promenad till handelsträdgården, jag var på väg att ge upp och gå hem för det var mycket folk (vilket ju är roligt egentligen), det hade gått bra om de sett sig för och respekterat avstånd men det verkar ha blivit bortglömt när de gick in genom dörren. Som tur var hade Jonas tittat ut en blomma som vi kunde köpa och gå över till våra goda vänner som hjälpte oss handla när vi alla låg sjuka här hemma.
Hur körde han slut på sig då, Jonas? Jo, han har kört motorsågen och fällt några träd som börjar bli ohanterligt stora. Lika bra att ta dem medan det går lätt och de inte riskerar att förstöra liv och egendom. Jag för min del har flyttat lite ris till komposten, städat lite mer i växthuset, planerat och lite så där.
Jag har sökt några fristående kurser till hösten, mest på kul. Jag vill verkligen gå dem och jag har nog ganska stor chans att komma in på dem. Jag gillar att de är på distans så att det kan funka att hänga med även om jag arbetar.
Igår kunde jag åka till jobbet igen, kände mig inte jättepigg på det men jag känner av pollenallergin nu och det hjälper knappast.
Arbetsdagarna är ungefär desamma som förra veckan, så stabilt läge där. Boka om de tider som går, försöka vara någon dag i förväg med det, ta emot de besök som kommer vilket är riktigt kul, lägga in telefon- och app-tider. Flera är sjuka i psykosociala teamet, förutom de som är utlånade till andra enheter som covid-provtagningen var vi full styrka bland medicinarna.
Häromveckan köpte jag bildredigeringsprogrammet Affinity, det är på rea precis som många andra program, tjänster och säljbara produkter. Mitt provabonnemang på ACDSee har nyss gått ut så jag tänkte att jag lika gärna kan testa något annat eftersom jag ändå i princip gått tillbaka till Gimp. Därför tillbringade jag nästan hela kvällen med att kolla tutorials på YouTube för att komma igång med programmet och jag gillar verkligen vad jag kan göra med programmet. Jag gillade verkligen flera funktioner i ACDSee som att det går att öppna RAW-bilder direkt i programmet, Gimp behöver ett tillägg och att det går att tagga bilder för att göra dem sökbar i programmet. Däremot fick jag inte riktigt till IR-redigeringen, minns faktiskt inte längre men tror att det kan ha saknat kanal-swapen men det är jag väldigt osäker på. Hur som helst så verkar Affinity ha alla funktioner jag behöver men den har en viss in-/omlärningskurva och den ger snyggare bilder än Gimp så det ska bli kul att lära sig mer!
Igår kväll läste jag nyheten att Radio- och TV-personligheten Adam Alsing dött av covid-19 och plötsligt blev det så konkret att viruset skördar liv. Jag har aldrig aktivt letat eller följt hans program bara för hans skull men jag slogs ofta av att han verkade vänlig och otroligt klok och kunnig, visst följde jag ”Tur i kärlek” som de flesta andra i min ålder, kanske är det just åldern som gör att det plötsligt kom så nära. Tänk om det varit jag? Jag har åtminstone två kända riskfaktorer: övervikt och högt blodtryck. Tänk att dra på sig en förkylning som visar sig vara en riktig rackarns influensa och några veckor senare är en borta. Mina tankar är med hans familj.
Vi har pratat en del om det på jobbet idag, hur förgängligt och oförutsägbart livet är. Vi som jobbar i vården har alla träffat människor som hamnat i eller utsatts för olika akuta händelser, det räcker att gå över gatan i ett ögonblick av oförsiktighet så är livet förbi. Oftast går det på något sätt att hålla distans, att inte låta det komma för nära och börja tära. Ibland behöver vi samlas efteråt och prata igenom vad som hände, få känna att en inte är ensam med känslan av otillräcklighet, få bekräftelse i att alla gjorde sitt bästa. Precis som nu, med Adam Alsing, så kryper sådana upplevelser alltid närmare när det är någon en kan relatera till som barn i samma ålder som ens egna eller vuxna i ens egen eller anhörigas ålder.
Jag har 25 procent tjänstledigt från jobbet på grund av min utmattning förra året. Planen är att jag ska jobba heltid i sommar, därför har jag fått nytt schema där jag jobbar några långa dagar, det innebär att några blir ganska korta, dessutom blir jag ledig varannan onsdag. Det passar ganska bra eftersom vi är många på plats på onsdagar för att vi har möten inplanerade, det är inte så sårbart om någon eller några skulle råka vara sjuka.
Idag har jag mått mycket bättre än jag gjorde igår och i förrgår. Det känns så härligt att kunna göra något av det som jag hade planerat för dagen. Jag har till och med fått mer gjort än vad jag trodde innan. Jag har skrivit på 9månader, jag har börjat på syprojekt, jag har varit ute i trädgården fotograferat, jag fixade lunchen, jag har köpt ett fotoredigeringsprogram (Affinity) som jag inte riktigt har hunnit prova än, jag har läst en del.
Lite glädjande nyheter i Corona krisen är att det verkar som att kurvan har planat ut så att det inte är fler varje dag som dör i sjukdomen i Sverige. Idag rapporterades Det visserligen om att det rapporterats in 184 döda senaste dygnet men det de ska spridas ut över flera tidigare dagar. Jag hoppas bara att de inte ropar hej för tidigt så att folk börja slappna av att smittan börjar komma igång igen. Som jag förstår det så har inte Göteborgsregionen eller Malmöregionen som har stora befolkningar nått sin topp än så där kan det fortfarande bli jobbigt för många.
Polen har en av Europas hårdaste abortlagar men passar på att begränsa aborträtten ytterligare samtidigt som det finns förslag om en lag om att göra sexualundervisning olaglig. Det är en medveten strategi att framföra förslaget just nu därför att att det nu är det förbjudet att att vara ute och röra på sig på gatorna i Polen för att hindra Corona spridning. Därmed är det omöjligt att demonstrera emot lagförslaget. Amnesty har skapat ett upprop som du också kan skriva under om du vill hjälpa människorna i Polen protestera mot de nya lagförslagen. Amnesty skriver bland annat så här:
Medan omvärlden fokuserar på coronapandemin och dess konsekvenser passar parlamentet i Polen på att diskutera två farliga och bakåtsträvande lagförslag. Om lagförslagen går igenom kommer sexualundervisning bli kriminellt och möjligheten att göra abort begränsas ytterligare, i ett land som redan har en av Europas hårdaste abortlagar. Den första debatten hålls antingen 15:e eller 16:e april. Så det är bråttom!
Igår råkade jag ut för världens tarmtömning. Jag vet inte om det var något jag ätit eller om det var magsjukan, rejält urlakad blev jag i alla fall. Idag har jag varit hemma och mest sovit och försökt få i mig lite näring och frampå kvällen mådde jag bättre igen. Med mitt nya schema är jag ledig i morgon, det passar ju bra. Jag tycker ändå det var så onödigt, bara jobba en vecka och sedan bli sjuk igen. Skönt att det inte är utmattningen som spökar igen, jag mår ganska bra för övrigt.
Det är mycket snack nu om Sverige gjort rätt som inte förbjuder folk att gå ut, en del tycker det är ansvarslöst. Jag tror det är rätt att ”bara” ha rekommendationer, i de länder där det införts förbud bryter folk ändå mot förbuden. Som jag förstått det är att de flesta akut sjuka och döda är gamla människor på boenden och invandrare som bor tätt. Jag tror att resten av landet verkligen behöver jobba med att begränsa smittspridningen i de områdena. Nu har det kommit ut information på flera olika språk men att människor är trångbodda är lite sent att ändra på i det här läget. Vart ska de ta vägen liksom?
Ett stort problem är att hemtjänstpersonalen inte har tillgång till skyddsutrustning och många har inte fått lära sig hur de ska ta på och framförallt ta av utrustningen för att inte få på sig smitta. Att hindra att smitta kommer in på boenden i allmänhet och boenden i synnerhet borde ha varit högsta prioritet men känns som något som ansvariga inte riktigt förstått. Jag hoppas verkligen att beredskapen förbättras ju mer tiden går och innan covid-19 hinner komma in på allt för många boenden.
Det kommer nu information varje dag, det handlar om allt möjligt från hur de tror smittan sprids till riskgrupper till konkurser. Det är inte lätt att hänga med. Som hur många som dött av covid-19 i Sverige. I påskhelgen var det väldigt låga dödstal, någonstans runt 20 om dagen som rapporterades in. Idag var det ett hundratal. Det beror på en fördröjning, på helgen är det inte så många som jobbar i vården, det finns inte tid att sitta med det administrativa arbetet då. När data sätts in på respektive dag ser det ändå ut som om det lags sig på en lägre, stabil nivå runt 20-40 om dagen några dagar.
I morgon ska Jonas åka till jobbet, då kan vi räkna oss alla som friska. DEt ska bli kul att höra hans berättelse om hur det är ute i vida världen!
Idag har jag skrivit, massor, på min fotosida. Det är en sida med tidslinje över fotografins historia. Jag har en ambition att göra en avdelning om personer, händelser och metoder som är viktiga att känna till. Eftersom jag inte vet vad som är viktigt är jag inte så bra på att sålla så allt får följa med. Jag har mycket kvar, särskilt det som skulle kunna få egna berättelser, så jag tror jag behöver ta en paus för jag känner mest press nu. Press att bli klar, press för något så fånigt som att jag har ohanterbart många flikar öppna men jag försöker stänga ner dem en efter en.
Annars har det inte blivit så mycket gjort, skickade till och med en av sönerna som varit symtomfri några dagar till affären. Jag tror han tyckte det var en lita intressant upplevelse som jag gjorde första gången.
Jag försöker hålla mig à jour med vad som händer med covid-spridning och så men har inte orkat bry mig idag. Det stressar att se hur många fler som dött, hur de som arbetar mitt i det sliter, hur folk inte begriper att de ska ta rekommendationer på allvar. Jag orkar inte bry mig idag, idag behöver jag inte det heller eftersom jag är hemma. Det får bil på tisdag när jag ska tillbaka till jobbet där jag behöver ha lite bättre koll.
Har inte orkat träna något idag, har lite träningsvärk både i ben och mage från igår.
Idag kommer det inga påskkärringar. Statsminister Lövén har sagt att de ska lämna sina kvastar hemma. Lite tråkigt men också skönt för det går aldrig att veta i förväg om det kommer tio eller ingen alls så vi har bara lite lagom mycket godis hemma.
Det har varit en seg dag, jag tycker inte jag har kommit i gång på hela dagen fast å andra sidan har jag faktiskt varit igång en stor del av dagen. Till påskbordet gjorde vi potatismoussaka, ägghalvor och färgade ägg. Dessutom hade vi rökt lax och inlagd sill. Jonas, André och jag hjälptes åt att baka en tårta. Den blev lite tråkig faktiskt, den smakade inte dåligt, den smakade bara lite. André kokade mango till puré eller vad en ska kalla det eftersom han inte hade i något socker, mangon smakade gott men hade för lite smak för att sticka ut bland den söta tårtbotten och marsipanöverdraget. Samma med hallonmoussen som jag fick för mig skulle vara i. Den var god i sig men försvann under marsipanlocket. Det blev i alla fall en snygg tårta med grön marsipan och gula och bruna påsk-Polly.
Efter maten hamnade jag i riktig matkoma. Somnade och sov en och en halv timme, höll nästan inte på att vakna efteråt. Nät vi tagit eftermiddagsfika med tårta var jag proppmätt igen. Då kände jag att det var läge att röra på mig så jag gick/sprang på löpbandet 20 minuter och sedan körde jag två Keep-pass: Knästabilitet, magmuskler och helkropps-stretch. Nu känns det ganska bra.
Jag har gjort övningar för att stärka knäna 13 gånger: https://show.keepkeep.com/traininglog/5c459126cbe68741734c4d7b_9223370450229764807_tr?from=training
Coronan härjar vidare, nu verkar det stabilisera sig i Stockholm (kanske) men istället rapporteras det om mer fall från Skåne och Västra Götaland. SVT har bra statistik på denna länk. Det är mycket hemskt som händer runt sjukdomen, hur det sprider sig på äldreboenden och i områden där människor bor tätt. Jag hoppas verkligen det tar slut snart.
Idag är det långfredag och jag är ledig från jobbet. Har inte haft så mycket långfredagskänsla, mer lördagskänsla. Det kanske beror på att jag knappt tittat på TV, där brukar det ju vara en del påskrelaterade program när en zappar runt. Jag har inte heller påskpyntat så mycket, vi ska vara hemma hela påsken så det hade helt klart varit värt det men på något sätt bär det emot med tanke på sociala distanseringen.
Jag köpte lite krukväxter i tisdags när jag kom från Lindesberg, dem planterade jag ut idag och sedan klippte jag lavendeln, de kvistar som var lite grövre satte jag ner i marken med förhoppningen att de ska ta sig i sommar.
När det gäller påsken har vi i alla fall gemensamt bestämt att vi ska fira påsk ordentligt i morgon med påskgodis och påskmat så till det blir det nog en del pyntat.
Livet i coronatider är lite annorlunda även om det gått tillbaka till det normala på så sätt att jag börjat jobba igen. Det är därför jag inte orkat skriva så mycket de senaste dagarna, jag är ganska pigg på väg hem men när jag kommer innanför dörren hemma går luften ur. Jag hostar en del fortfarande, lite mer idag faktiskt, men nu känns det mer och mer som allergi när det blir för mycket pollen i luften.
Idag åkte jag till affären vid 10 när de nyss öppnat och handlade för att slippa trängas med de som tagit sovmorgon. Det var en bra strategi för det var inte så många att trängas med. Tycker fortfarande att det är fantastiskt att kunna gå i affären. Retar mig på de som inte tillämpar social distans, framför allt de som trängs i kön trots att det finns märken i golvet där en ska stå. Jag vet inte varför, jag tror ju jag haft covid-19 så jag ska inte smitta och inte bli smittad men tänker att en håller avstånd av hänsyn till de som inte haft det än eller som är rädda.
På jobbet har vi ställt om, tar emot så lite fysiska besök som möjligt och försöker hålla besöken så korta som möjligt genom att inte göra sådant de inte bokat tid för och utan sällskap. Det är väldigt annorlunda mot vad vi är vana vid. Ofta erbjuder vi till exempel klamydiaprov och pratar lite kring det om ungdomen har sex men inte testat sig. Eftersom vi träffar ungdomar vill vi kunna få en bild av hur de har det med relationer och skola också, ge tid att ta upp saker de funderar på men kanske inte tagit sig mod att boka tid för innan. Största skillnaden är kanske att vi vill att de kommer ensamma för att det inte ska bli för trångt i väntrummet, många väljer att ha en kompis med som stöd. I veckan skulle en ungdom byta p-stav till spiral, hon fick ändå ha med en kompis eftersom hon var så nervös, det fallet bedömde jag att det var bättre att få till bytet så hon inte skulle bil utan skydd eftersom p-staven suttit så länge att den måste bytas.
En annan omställning är att vi har ganska mycket distansbesök via vår app istället. Där försöker vi avsätta tid så att vi hinner svara på frågor som kommer upp. Vi har börjat skicka hem klamydiaprov som de kan ta hemma.
Idag har jag jobbat i en av våra länsdelsmottagningar, den i Lindesberg. Jag tycker om att åka dit. Det är ungefär lika långt som till Örebro, så det är ingen skillnad. Däremot är staden mycket mindre, mindre trafik, mindre trängsel. Ett helt annat tempo redan innan en kommer till jobbet. Det är mer avslappnat att jobba där också, jag tror stan och pressen som finns där påverkar ungdomar också. Jag är ganska säker på det.
Idag blev det inte så mycket besök för min del. Inga, faktiskt. Jag hade bara telefontid och distansmottagning. Det är också lite mer avslappnat men också lite mer utmanande eftersom det blir ett annat sätt att vissa hur saker fungerar eller går till.
Det var inte mycket folk ute, mindre än vanligt, när jag tog min lunchpromenad nere längs sjön och bortåt kyrkan. Lite svalare idag men ändå vår i luften.
När jag slutat hade molnen försvunnit och solen sken igen. När jag kom till Fellingsbro stannade jag till på Solhems Handelsträdgård. Köpte ett par aklejor, tio penséer och ett par krukor påskliljor. Orkade inte ta hand om dem när jag kom hem men de klarar sig bra till i morgon. Sedan var jag till Hemköp och handlade lite mat och hämtade ut ett paket från Humlegården som Jonas köpt. Det blir nog lite ölbryggning i helgen 🙂
Körde ett styrkepass igår, tyckte inte jag tog i så mycket men jag fick träningsvärk så det gjorde nog lite nytta i alla fall.
