Försökte hitta min första geocache. Jonas hjälpte till. Det gick inte så bra. Regnigt och blött så det dröp om både oss och naturen. Hittade ingen cache men vi förstod senare, när vi kom in i värmen och torkan, att vi var väldigt nära. Om vi vänt på en sten eller två till så hade jag haft den! Det var ett roligt sätt att komma ut och se nya saker i alla fall.
På förmiddagen tog vi en kort cykeltur innan vi lämnade tillbaka cyklarna. Sedan åkte vi till Schwerin. En mysig stad med många gamla hus. Jag köpte en altflöjt, begagnad för ett bra pris i en musikaffär. Jag har tänkt ta upp blockflöjtsspelet men inte hittat min gamla blockflöjt. Vet inte om den är hemma hos pappa eller hemma hos oss. Så jag köpte en altflöjt för att slippa ha två likadana instrument den dagen jag hittar blockflöjten. Vi tittade också på slottet, ståtlig byggnad.
Mut-institut i Schwerin, jag tror inte att det är vade det vore i Sverige. Ibland är det roligare om man inte kan tyska när man är i Tyskland.
I dag blev det en cykeltur i omgivningarna. Landskapet är väldigt böljande. Vackert att se på, men inte alltid så lätt att trampa på i. Cykelhyrningen var ett äventyr i sig. En del cyklar var helt OK, andra uråldriga. Cykelhjälm kändes inte som om det var idé att fråga efter ens. Det kändes lite kymigt att cykla utan hjälm, men vi fick tänka att det gick ju bra för det mesta förr också trots allt. Barncykeln var nog från min barndom, en sådan där med bockstyre som man bara kunde drömma om… Tyvärr hade tidens tand satt sina spår så vi fick gå till verkstaden och få den lagad ett par omgångar innan vi kom iväg. Inga problem, det ordnade de.
På kvällen gjorde vi en kortare utflykt, till Waren. Vi strosade runt där en stund. En mysig liten stad där de gjort massor för att rusta upp efter sammanslagningen med Västtyskland. Det är för övrigt ett intryck som växer sig starkare för varje dag, att städerna verkar nyrustade och städade. Men de verkar inte vara så noga med att klippa gräset i de trakterna. Först trodde jag att det bara var hyresvärden som var lite slarvig, men efter att ha åkt runt lite så verkar det som om de kanske tycker att det finns viktigare saker att lägga krutet på. Som längs infartsleden till Waren, där växte gräset ett par-tre decimeter högt framför de nymålade hyreshusen.
Igår vilade vi. En förutsättning för att jag ska orka. Är lite orolig över hur det ska gå med orken, samtidigt vill jag göra saker tillsammns med familjen. Vill inte sitta hemma och tycka synd om mig själv, inte hela tiden i alla fall…
Idag var vi till Peenemünde. Det var bara nio mil dit, men det tog två och en halv timme på grund av de långsamma vägarna. När vi nästan var framme och det blev stopp på grund av vägbygge var jag nära att vända. Som tur var gjorde vi inte det. Vi kom sent, bara ett par timmar från stängningstid, men det räckte. Det var spännande att se vilka planer nazisterna hade för raketteknik och samtidigt skrämmande att se hur de gick till väga med hjälp av slavarbetare. Med tanke på att vi var på NASA-utställningen i Stockholm i våras så var det också spännande att se rymdfartens historia ur ett öststatsperspektiv. NASA-utställningen fick också ett annat perspektiv eftersom många av forskarna på Peenemünde fick jobb där efter kriget, de sögs upp av de segrande länderna för att delta i rymdforskning eller krigsrustning i öst- eller västblocket.
Kopia av V2-raketen som utvecklades i Peenemünde och som sedan fått stå som symbol för rymdraketer i allehanda sammanhang, till exempel vid Tintins rymdfärd.
Är på semester i Tyskland, vi har hyrt lägenhet i Blücherhof i gamla Östtyskland.
Vi gick av färjan i Sassnitz. Vi gjorde ett första stopp i Prora, där hade nazisterna börjat bygga ett jättehotell, det skulle rymma 20 000 semestrande människor. Kriget kom emellan och det blev inget med det. Det är delvis halvfärdigt och har använts som baracker för militären under kalla kriget. Nu finns det ett museum över nazitiden men stora delar av komplexet är mycket förfallet. Det var en lång, fin sandstrand utanför men vi hade inte tagit med några badkläder. Det hade i och för sig inte gjort något eftersom vi lyckades hamna på nudiststranden…
Det tog längre tid än vi räknat med att komma fram till Blücherhof eftersom det mest är /tim på landsvägen och för att vägen går genom varenda by med fartsänkning till /tim. Landskapet är vackert böljande och vi kom fram i tid ändå. När vi kommit till rätta tog vi en promenad i omgivningarna. Väldigt vackert, men slitet.
Idag var vi till Bastedalens Kinapark utanför Askersund, har velat åka dit så länge jag kan minnas tror jag men det har liksom legat för nära. Dit kan man åka när som helst, liksom.
Bastedalens Kinapark
Det är en trevlig trädgård där lugnet råder. Som jag förstått det är det ett pågående projekt. Parken grundades 1963, bara några år senare dog grundaren och trädgården förföll fram till slutet av 1980-talet då den nya ägaren började rusta upp den. Det är en mysig blandning av träd och växter som påminner om de djupa Tivedsskogarna som inte ligger långt därifrån och asiatiska/asiatiskinspirerade växter och dekorationer
Bastedalens Kinapark
Vi tog massor av bilder, lite inspiration till vår egen trädgård. Jag lutar nog lite mer åt det japanska i rabatter och dylikt men jag tror att det kan gå att blanda in lite kinesiska idéer i den del av trädgården som vi inte kommer att lägga ner så mycket arbete på och då menar jag inte att den ska få förvildas utan snarare att använda de växter som redan finns och putsa lite.
Jodå, det blev en hel del skidor och en tur på after ski medan svärföräldrarna var barnvakt. …och så hann jag precis läsa ut boken! Bara det var en bedrift, vet inte när jag läste en skönlitterär bok senast.
Tillbringar några dagar i Säfsen och åker skidor. Ångrar att vi inte satsat mer på skidåkning hemma efter jul nu när snön legat hela tiden och det bara kommer mer och mer. Härligt att åka bort i alla fall. Koppla av allt som heter jobb och studier. Även om jag har datorn med så blir det inte så mycket ”nyttigt” gjort på kvällarna eftersom jag är för trött för att koncentrera mig på något. Hittade ”Marta”, den första delen av ”Våldets barn” av Doris Lessing i bokhyllan. Vet inte om jag kommer att hinna läsa ut den men det är lite spännande att läsa eftersom jag har ”Det femte barnet” på ljudbok och även om den på sitt sätt var otrevlig så var det svårt att slita sig från den.
Årets semestertur gick till Skåne, vi hade lite lösa planer på att åka över därifrån till Tyskland för att köpa billigt vin och sprit. Efter moget övervägande kom vi fram till att det nog är billigare att köpa det vi behöver här i Sverige med tanke på att det inte är gratis att åka vare sig färja eller bro och att vi inte konsumerar så mycket att vi skulle behöva köpa så pass mycket att det skulle betala resan – och då hade vi ännu inte tagit med kronkursen i beräkningen. Så det blev inget svårt val att avstå.
Vi spenderade ett par nätter i Löddeköpinge och åkte runt i omgivningen och neråt Smygehuk, en natt tillbringade vi i Malmö innan vi for upp till Göteborg för att hälsa på Anna med familj. Bilden är från Söderåsen i närheten av Kopparhatten. Jag var där när jag var 12-13 år och trodde jag mindes allt, men man glömmer en del på 25 år… Jag minns att det var vackert och speciellt, promenaden levde verkligen upp till mina förväntningar. För varje krök upp mot toppen vid Kopparhatten blev utsikten allt mer förstummande! Vi borde dock ha tagit med oss något att dricka för det tog längre tid att gå än jag trott.