Tankeskärvor och bildfragment

Etikett: behandling

  • Biofilm – borrelia

    Biofilm – borrelia

    Vissa bakterier bildar något som kallas biofilm. Det är en bakteriehinna där bakterierna blir osynliga för såväl kroppens immunsystem som för läkemedel. Flera olika borrelia arter har studerats, bland annat B. burgdorferi, den nordamerikanska arten och B. afzelii och B. garinii, som är vanligare i Europa. En stor utmaning för att kunna bota patienter med fästingburna sjukdomar är att hitta läkemedel som tar sig igenom hinnan och kommer åt bakterierna.

    Att symtom hos patienter som behandlas med antibiotika kvarstår kan bero på att bakterierna blir toleranta mot läkemedlen. Borrelia-bakterier som odlats fram i biofilm-form utsattes för olika kombinationer av antibiotika på ett labb. Antibiotika-kombinationer som doxycyklin och cefoperazon inte var tillräckliga för att utrota biofilmsbildningen. Det krävdes att de satte till antingen daptomycin eller daunomycin för att få död på bakterierna.

    Källor:

    Feng J, Weitner M, Shi W, Zhang S, Zhang Y. (2016) Eradication of Biofilm-Like Microcolony Structures of Borrelia burgdorferi by Daunomycin and Daptomycin but not Mitomycin C in Combination with Doxycycline and Cefuroxime. Front Microbiol. Feb 10;7:62. [PubMed]

    Timmaraju VA, Theophilus PAS, Balasubramanian K, Shakih S, Luecke DF, Sapi E. (2015) Biofilm formation by Borrelia burgdorferi sensu lato. FEMS Microbiol Lett 362:fnv120. [PubMed]

    Relaterade bilder:

  • Behandling – borrelia

    Behandling – borrelia

    En av de största kontroverserna när det gäller borrelia handlar om behandlingen. Räcker det med två eller tre veckors behandling med antibiotika eller krävs det (ibland) längre behandlingstid?

    Omkring 10-20% av patienter med borrelia som behandlas med antibiotika fortsätter att uppleva symtom, ibland kallas det restsymtom. Det råder oenighet om det beror på ett försämrat immunsvar eller fortsatt bakteriell infektion. Laboratorieexperiment in vitro har visat att en del former av bakterier är svåra att få bort med antibiotika. Detta beror på att dessa så kallade persisterbakterier är väldigt långsamma i sina livscykler och de flesta antibiotika riktar sig mot bakterier som aktivt förökar sig.

    Sulfa kan enligt en del forskare vara effektivt mot sådana, persisterbakterier. En studie undersökte sulfametoxazol, dapson och sulfaklorpyridazin enbart såväl som i olika kombinationer. Dessa läkemedel hade i sig samma effekt som doxycyklin, där 59-92% av bakterierna överlever behandling. Deras bakteriedödande aktivitet var svag jämfört med daptomycin som vid samma koncentrationer resulterade i att ”bara” 26-52% av bakterierna överlevde. Inte ens i kombinationer kunde de utrota dessa persisterbakterier helt, 74-77% av bakterierna var livsdugliga efter behandling. Men däremot när de kombinerades med icke-sulfa-läkemedel som doxycyklin, cefuroxim, ciprofloxacin, rifampin och azitromycin blev de mer effektiva att döda bakterier. De mest effektiva kombinationerna var de där daptomycin ingick.

    I laboratoriemiljö kan Borrelia burgdorferi, den bakterie som orsakar borrelia, överleva behandling med amoxicillin genom att omvandla sig till en rund kroppsform. Sådana runda kroppar kvarstår i ett långsamt växande tillstånd och tolererar antibiotika. I en studie testade författarna ett stort antal läkemedel som redan är godkända av FDA (motsvarande Läkemedelsverket i USA) för att se om de kunde döda B. burgdorferi. De hittade 23 läkemedel som var effektiva mot de runda kropparna när de användes ensamma. Dessutom identifierade de artemisinin, ett malariamedicin som verkade effektivt i kombination med cefoperazon och doxycyklin liksom sulfaklorpyridazin tillsammans med daptomycin och doxycyklin för att minska rundformade bakterier. Dessa kombinationer hade även en långvarig effekt och hindrade de kvarvarande bakterierna från att växa på nytt.

    En metod som prövas är pulsbehandling med antibiotika. Det innebär att man behandlas pulsvis. Till exempel två veckor med antibiotika då alla aktiva bakterier dödas, sedan görs ett uppehåll under en viss tid, kanske tre veckor, tills nästa tvåveckorskur med antibiotika påbörjas. En forskargrupp odlade fram en form av persisterbakterier som kallas biofilm och använde den för att testa olika kombinationer av antibiotika. De jämförde också enstaka kontinuerliga doser med pulsbehandling. De fann att pulsbehandling inte var effektiv för alla antibiotika och faktiskt minskade aktiviteten av daptomycin mot persisterbakterier. Den bästa strategin som de fann mot biofilmsbildande bakterier var en enstaka dos som bestod av en kombination av daptomycin, doxycyklin och cefuroxim. De visade också att bakteriedödande läkemedel, som dödar bakterier, fungerar bättre vid pulsbehandling än bakteriostatiska läkemedel, som hindrar att bakterierna förökar sig men inte direkt dödar dem.

    Obetänksam behandling med antibiotika leder till att bakterier utvecklar antibiotikaresistens. Därför är det viktigt att hitta precisa behandlingsmetoder som tar död på alla sjukdomsalstrande bakterier. Mitomycin C, ett cancerläkemedel, har i en studie gjord i laboratoriemiljö visat sig vara effektivt för att döda borrelia. Forskarna visade också hur pulsdosering, där man behandlade med ceftriaxon i fyra cykler och sedan tvättade ut läkemedlet lyckades döda alla kvarvarande bakterier.

    Källor:

    Feng J, Auwaerter PG, Zhang Y. (2015) Drug combinations against Borrelia burgdorferi persisters in vitro: eradication achieved by using daptomycin, cefoperazone and doxycycline. PLoS One. 10(3): e0117207. [PubMed]

    Feng J, Zhang S, Shi W, Zhang Y. (2016) Ceftriaxone pulse dosing fails to eradicate biofilm-like microcolony B. burgdorferi persisters which are sterilized by daptomycin/doxycycline/cefuroxime drug combination without pulse dosing. Front Microbiol. [Frontiers]

    Feng J, Shi W, Zhang S, Sullivan D, Auwaerter PG, Zhang Y. (2016) A drug combination screen identifies drugs active against amoxicillin-induced round bodies of in vitro Borrelia burgdorferi persisters from an FDA drug library. Front Microbiol. May 23;7:743. [PubMed]

    Feng J, Zhang S, Shi W, Zhang Y. (2017) Activity of sulfa drugs and their combinations against stationary phase B. burgdorferi in vitro. Antibiotics 6:pii:E10. [PubMed]

    Sharma B, Brown AV, Matluck NE, Hu LT, Lewis K. (2015) Borrelia burgdorferi, the causative agent of Lyme disease, forms drug-tolerant persister cells. Antimicrob Agents Chemother 59(8):4616-24. Epub 2015 May 26. [PubMed]

    Relaterade bilder:

  • Nationellt centrum för vektorburna infektioner

    Nationellt centrum för vektorburna infektioner

    Många patienter upplever att de inte får tillräcklig hjälp av sjukvården efter att ha drabbats av fästingburna infektioner som t ex borrelia och tbe. Ett nytt center i Uppsala ska utreda sjukdomarna en gång för alla.

    Eller som de själva beskriver verksamheten:

    I oktober 2015 öppnade mottagningen Centrum för vektorburna infektioner vid infektionskliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av vuxna patienter med långdragna besvär relaterat till fästingburna infektioner. Ett drivande motiv är att pröva den serie av icke evidensbaserade uppfattningar och teorier som finns kring olika symptoms orsakssamband med fästingburna infektioner, aktuella diagnostiska verktyg, behandlingsalternativ och orsak till kvarvarande symptom.

    Företaget Zoonosis ­Science Center vid Uppsala universitet ska inom projektet hitta bättre diagnosmetoder för att öka kunskapen om de här sjukdomarna.

    Nu när det gått ett år vore det spännande att se hur det gått. Hur många spöken har de motat, som läkaren uttrycker det? Hur många de hjälpt och hur många som fortfarande har symtom. Hur de hjälper de med kvarvarande symtom. Jag är jättenyfiken!

    Källa:
    Nytt center ska utreda fästingsjukdomar som tbe och borrelia 2015-08-19
    De ska ta patienter ingen annan vill ha 2014-11-13
    Centrum för vektorburna infektioner 2016-10-20

     

    Relaterade bilder:

  • Fästingmottagning fullbokad fram till årsskiftet

    Fästingmottagning fullbokad fram till årsskiftet

    Sedan Akademiska sjukhuset i fjol öppnade Sveriges första mottagning för utredning av fästingburna infektioner har fler börjar testa sig. Omkring hundra patienter har utretts men majoriteten har inte varit smittade.

    Källa: Fästingmottagning fullbokad fram till årsskiftet 2016-09-16

    Relaterade bilder:

  • Borreliakontroversen

    I hela världen där borrelia finns pågår en kontrovers gällande hur sjukdomen ska diagnostiseras och behandlas. De flesta följer det amerikanska infektionsläkarsällskapets, Infectious Disease Society of America (IDSA), riktlinjer som innebär att borrelia är lättdiagnostiserat och lättbehandlat. Ett stort problem är att de som drog upp riktlinjerna så långt tillbaka som 1994 till stor del var jäviga och hade intressekonflikter. De var till exempel involverade i läkemedelsföretag som försökte ta fram vacciner eller mätutrustning. I dokumentet Conflicts of Interest in Lyme Disease: Laboratory Testing, Vaccination, and Treatment Guidelines av Lyme Disease Association, Inc. presenteras  intressekonflikten grundligt. Jag har inte orkat läsa hela dokumentet, bara skummat, och förstår att om det finns ett uns sanning i dokumentet så är det hög tid att läkare och forskare börjar försöka ta reda på sanningen om sjukdomen!

     

    Försäkringsbolagen har också ett intresse av att låta det vara som det är vilket framgår av ett kongressförhör i USA. Jag har inte orkat läsa hela detta dokument heller men orkar man läsa hela eller lyckas skumma på rätt ställen framgår det hur de amerikanska försäkringsbolagen tjänar på att följa IDSAs riktlinjer iställert för ILADS (International Lyme And Associated Diseases Society).

    Relaterade bilder:

  • Äntligen!

    Kan man säga så? Med tanke på att många måste åka utomlands för att få sin fästingrelaterade sjukdom diagnostiserad tycker jag det är lite konstigt att inte fler anmäler vården när de väl får sin diagnos.

     

    DN berättar om en pojke som sökte hjälp på grund av bland annat huvudvärk men läkarna kunde inte hitta något fel på honom, inte ens med hjälp av borreliatest i artikeln Vården anmäls efter att ha missat borrelia. Att den svenska vården inte lyckas hitta fästingrelaterade sjukdomar beror delvis på att de är svåra att hitta, en kunnig läkare måste ibland behandla utifrån symtom snarare än blodprover eftersom bakterierna kan lura antikroppstesterna – tyvärr saknar allt för många läkare tillräcklig kunskap att diagnostisera utifrån symtom. Det beror också på att antikroppstesterna är allt för trubbiga, de fästingburna sjukdomarn har en förmåga att gömma sig i kroppens celler och på så sätt lura immunsystemet så det säkraste sättet är att söka efter DNA i cellerna. För att göra ett sådant test är alltså svenska patienter tvungna att åka utomlands. Till Tyskland till exempel.

    Relaterade bilder:

  • Behandling av borrelia

    Borrelia behandlas med antibiotika. Vanligt penicillin är ofta tillräckligt men ibland behöver man behandla med doxycyklin istället. Det beror på hur infektionen ter sig vilken behandling som väljs. Sjukdomen kan självläka utan behandling, men vid utslag som är större än en femkrona rekommenderas antibiotikabehandling.

     

    Det pågår forskning, bland annat i Sverige, för att hitta bättre behandling. Ett sätt skulle till exempel kunna vara att hitta läkemedel som slår ut specifika proteiner i bakterien så att antibiotika blir effektivare.

     

    Källa:

    Forskning & Framsteg 2011-04-25

    forskning.se 2011-04-25

    InternetMedicin 2010-12-01

    Relaterade bilder: