Etikett: diagnos

  • Diagnos – borrelia

    Diagnos – borrelia

    En viktig orsak till att det råder en kontrovers kring fästingburna sjukdomar är att de har en förmåga att gömma sig från de vanligaste analysmetoderna.

    Människans immunförsvar kan delas upp i ospecifikt (medfött) och specifikt (adaptivt) försvar. Det ospecifika försvaret uppträder snabbt efter infektion, när värden försöker kapsla in eller inaktivera mikroben. Två proteiner som är involverade i denna process är C-reaktivt protein (CRP) och serumamyloid A (SAA) som ofta förhöjs i blodet under en inflammatorisk process. I en studie analyserade forskarna CRP och SAA i blodet hos personer med olika stadier av borrlia. De fann att jämfört med friska människor var CRP förhöjt tidigt i sjukdomsförloppet då patienter hade hudutslag i form av erytema migrans (EM). Däremot var CRP-nivåerna hos patienter med tidiga eller sena neurologiska symptom och artrit samma som hos friska kontrollpersoner. Patienter med kvarvarande borrelia-symtom efter behandling (PTLDS) hade högre CRP-nivåer än de som återhämtade sig vilket tyder på att det finns en pågående inflammation hos patienter med långvarig borrelia-sjukdom. SAA var förhöjt hos patienter med EM-utslag, men samma som hos de friska kontrollpersonerna hos alla andra patienter inklusive de med PTLDS. Kvarstående symtom efter antibiotikabehandling verkar enligt studien kunna visas som förhöjd CRP.

    I en studie designades och testades ett nytt blodprov som är tänkt att vara mer exakt än de prover som används idag. Det använde delar av proteiner, så kallade peptider, från Borrelia burgdorferi. För att en patient ska räknas som positiv måste blodet innehålla antikroppar som skulle känna igen minst 2 av 10 borrelia-peptider. Detta test är känsligare än det nuvarande blodprovet och kan komma att utvecklas till en nyare generation av diagnostiskt test för borrelia.

    Källor:

    Lahey LJ, Panas MW, Mao R, Delanoy M, Flanagan JJ, Binder SR, Rebman AW, Montoya JG, Soloski MJ, Steere AC, Dattwyler RJ, Arnaboldi PM, Aucott JN, Robinson WH. (2015) Development of a Multiantigen Panel for Improved Detection of Borrelia burgdorferi Infection in Early Lyme Disease. J Clin Microbiol 53(12):3834-41. Epub 2015 Oct 7. [PubMed]

    Uhde M, Ajamian M, Li X, Wormser GP, Marques A, Alaedini A. (2016) Expression of C-reactive protein and serum amyloid A in early to late manifestations of Lyme Disease. Clin Infect Dis. [PubMed]

    Relaterade bilder:

  • Nationellt centrum för vektorburna infektioner

    Nationellt centrum för vektorburna infektioner

    Många patienter upplever att de inte får tillräcklig hjälp av sjukvården efter att ha drabbats av fästingburna infektioner som t ex borrelia och tbe. Ett nytt center i Uppsala ska utreda sjukdomarna en gång för alla.

    Eller som de själva beskriver verksamheten:

    I oktober 2015 öppnade mottagningen Centrum för vektorburna infektioner vid infektionskliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av vuxna patienter med långdragna besvär relaterat till fästingburna infektioner. Ett drivande motiv är att pröva den serie av icke evidensbaserade uppfattningar och teorier som finns kring olika symptoms orsakssamband med fästingburna infektioner, aktuella diagnostiska verktyg, behandlingsalternativ och orsak till kvarvarande symptom.

    Företaget Zoonosis ­Science Center vid Uppsala universitet ska inom projektet hitta bättre diagnosmetoder för att öka kunskapen om de här sjukdomarna.

    Nu när det gått ett år vore det spännande att se hur det gått. Hur många spöken har de motat, som läkaren uttrycker det? Hur många de hjälpt och hur många som fortfarande har symtom. Hur de hjälper de med kvarvarande symtom. Jag är jättenyfiken!

    Källa:
    Nytt center ska utreda fästingsjukdomar som tbe och borrelia 2015-08-19
    De ska ta patienter ingen annan vill ha 2014-11-13
    Centrum för vektorburna infektioner 2016-10-20

     

    Relaterade bilder:

  • Fästingmottagning fullbokad fram till årsskiftet

    Fästingmottagning fullbokad fram till årsskiftet

    Sedan Akademiska sjukhuset i fjol öppnade Sveriges första mottagning för utredning av fästingburna infektioner har fler börjar testa sig. Omkring hundra patienter har utretts men majoriteten har inte varit smittade.

    Källa: Fästingmottagning fullbokad fram till årsskiftet 2016-09-16

    Relaterade bilder:

  • Borreliakontroversen

    I hela världen där borrelia finns pågår en kontrovers gällande hur sjukdomen ska diagnostiseras och behandlas. De flesta följer det amerikanska infektionsläkarsällskapets, Infectious Disease Society of America (IDSA), riktlinjer som innebär att borrelia är lättdiagnostiserat och lättbehandlat. Ett stort problem är att de som drog upp riktlinjerna så långt tillbaka som 1994 till stor del var jäviga och hade intressekonflikter. De var till exempel involverade i läkemedelsföretag som försökte ta fram vacciner eller mätutrustning. I dokumentet Conflicts of Interest in Lyme Disease: Laboratory Testing, Vaccination, and Treatment Guidelines av Lyme Disease Association, Inc. presenteras  intressekonflikten grundligt. Jag har inte orkat läsa hela dokumentet, bara skummat, och förstår att om det finns ett uns sanning i dokumentet så är det hög tid att läkare och forskare börjar försöka ta reda på sanningen om sjukdomen!

     

    Försäkringsbolagen har också ett intresse av att låta det vara som det är vilket framgår av ett kongressförhör i USA. Jag har inte orkat läsa hela detta dokument heller men orkar man läsa hela eller lyckas skumma på rätt ställen framgår det hur de amerikanska försäkringsbolagen tjänar på att följa IDSAs riktlinjer iställert för ILADS (International Lyme And Associated Diseases Society).

    Relaterade bilder:

  • Äntligen!

    Kan man säga så? Med tanke på att många måste åka utomlands för att få sin fästingrelaterade sjukdom diagnostiserad tycker jag det är lite konstigt att inte fler anmäler vården när de väl får sin diagnos.

     

    DN berättar om en pojke som sökte hjälp på grund av bland annat huvudvärk men läkarna kunde inte hitta något fel på honom, inte ens med hjälp av borreliatest i artikeln Vården anmäls efter att ha missat borrelia. Att den svenska vården inte lyckas hitta fästingrelaterade sjukdomar beror delvis på att de är svåra att hitta, en kunnig läkare måste ibland behandla utifrån symtom snarare än blodprover eftersom bakterierna kan lura antikroppstesterna – tyvärr saknar allt för många läkare tillräcklig kunskap att diagnostisera utifrån symtom. Det beror också på att antikroppstesterna är allt för trubbiga, de fästingburna sjukdomarn har en förmåga att gömma sig i kroppens celler och på så sätt lura immunsystemet så det säkraste sättet är att söka efter DNA i cellerna. För att göra ett sådant test är alltså svenska patienter tvungna att åka utomlands. Till Tyskland till exempel.

    Relaterade bilder: