Etikett: fysisk aktivitet

  • Bakslag

    Mår inte särskilt bra just nu. Varken fysiskt eller psykiskt. Fick tillbaka ett prov från Tyskland för ett par veckor sedan, det visade att jag hade högre nivåer av både fästingfebern och twaren. Jag har nog misstänkt det ända sedan slutet av augusti men då trodde jag att det kanske berodde på att jag var nervös inför arbetsträningen att jag inte mådde lika bra som tidigare. Att det ska vara så svårt att lita på sig själv och sin kropp!

    Sista helgen i september var jag med arbetskamraterna och vandrade i fjällen. Tyckte det gick ganska bra. På måndagen på jobbet var jag rätt mör. Sedan har jag bara blivit tröttare och tröttare. I början av oktober tog jag bort sulfan som jag ätit eftersom jag hittade info på CDCs hemsida om Ehrlichia. Där stod det att sulfa och fästingfeber inte går ihop. Man har sett att många blir sjukare efter en kur med sulfa och att i de fall någon dött har sulfa varit inblandat (även om de patienterna också var gamla och/eller hade andra sjukdomar och därför var försvagade redan innan).

    Mådde lite bättre efter det och nu i helgen mådde jag ganska bra och kunde vara med på båda Jonas födelsedagskalas. Nu i veckan har jag bara mått sämre igen. Har inte orkat ett dugg. Hjärtklappingen efter kaffe eller mat har kommit tillbaka, trycket över bröstet likaså. Jonas fick lov att hämta Oliver igår.

    Idag har jag varit piggare men haft ont i huvudet. Provade att skippa kaffet på förmiddagen för att slippa hjärtklappningen men fick lov att prova ett par koppar på eftermiddagen på grund av huvudvärken. Det hjälpte föga. Nu på kvällen funderar jag på om det kan vara någon förkylning på gång. Har ont åt bihålorna så att ögonen nästan tåras stundtals. Kanske var jag piggare i dag för att immunförsvaret triggats igång av något. Det ser jag som ett gott tecken mitt i allt elände. Än är inte immunförsvaret utslaget som jag tror till och från. Men man ska inte ropa hej…

    Relaterade bilder:

  • Obehaglig promenad

    Obehaglig promenad

    Idag har jag varit tröttare än på länge. Det var segt att komma igång på förmiddagen. Har inte riktigt orkat koncentrera mig på något på hela dagen. Hade ju planerat att läsa på om örtmediciner så att jag vet vad jag ska hitta på när antibiotikan är slut.

     

    På kvällen tog Jonas och jag en promenad, kände för att ta vår 2,5 km runda. Hade ganska bra fart i benen, men när vi kommit halvvägs kände jag som en klump i bröstet när jag andades. Efter något hundratal meter till blev det riktigt obehagligt, andnöd, smärta i bröstet, svimningskänsla. Spelade ingen roll hur långsamt jag gick. Trodde jag skulle få be Jonas hämta bilen. Vi tog oss dock runt till slut.

     

    Känner mig ganska deppig. Vill ju bli bra, vill inte behöva känna mig sämre. Vet inte om det kan vara antibiotikan som spökar. Jag tänkte testa att köra halv dos för att se om det blir bättre.

    Relaterade bilder:

  • Stressig dag

    Stressig dag

    Vissa dagar är det svårt att få det mest elementära att gå ihop, sådant som är självklart när man är frisk blir stora projekt när man är sjuk. Till råga på allt är jag jättetrött idag, kan vara för att det är en sådan dag, kan vara på grund av att jag stressar upp mig och oroar mig för hur dagen ska gå ihop.

    Vaknade sent och kom upp ur sängen ännu senare men var uppe till halv elva. När jag fått mitt morgonkaffe och macka ringde jag Landstingshälsan för att förlänga sjukskrivningen. Därefter försökte jag ringa en privat läkare på stan som jag fått tips om angående min borreliamisstanke men jag var för sen, de stängde tidsbokningen klockan elva…

    Sedan gjorde jag lunch så att den var klar och äten innan det var dags att åka till Lindesberg och träffa psykologen. Där gick i igenom Den inre kompassen tillsammans. Jag är ganska nöjd med vad jag fick ihop även om jag inte skulle skrivit vissa saker och det fanns andra jag hade velat få med om jag klarat att tänka igenom det ordentligt. Bra att lista viktiga saker plus att psykologen fick veta saker jag kanske inte skulle berättat spontant annars. Dimman eller mattan som hänger över mitt huvud gör att jag har svårt att komma ihåg hur jag tänkte kring en del saker, men så är det alltid – något slags distans mellan här och nu och tankeverksamheten vare sig den också rör sig här och nu eller då och sedan.

    Jag tog turfzonen utanför sjukhuset när jag ändå gick förbi, lite roligt är det att sabba för någon som tror sig ha tagit en säker zon.

    Hämtade på fritte på vägen hem, kände att jag inte skulle orka ut en gång till om bara någon timme.

    Har sovit en stund, nu ska jag och barnen köpa pizza och godis, Jonas är på bowling i Lindesberg med fackklubben. Hade hoppats att barnen skulle gå själva så att jag skule få vila men så blir det inte, vi går tillsammans. Sedan ska jag hämta Jonas i Vedevåg eller Frövi. Undrar hur jag ska orka…

    Relaterade bilder:

  • Örebrotur

    Örebrotur

    Idag har jag varit till Örebro och träffat mina handledare på VFC. Efter det var jag uppe till mina arbetskamrater på BB och hälsade på. Roligt att träffa alla, saknar diskussionerna och att vara med i gänget. Inte så mycket att göra åt nu.

    Passade på att ta några Turfzoner på vägen, var i god tid vid sjukhuset eftersom det alltid är svårt att hitta parkering där. Hann gå runt och ta ett par zoner medan jag väntade på att det skulle bli dags att träffa handledarna.

    Trött när jag kom hem, degade framför TVn till 22-tiden, sedan orkade jag inte ta in mer.

    Relaterade bilder:

  • Tagit en ny turfzon

    Tagit en ny turfzon

    Idag efter mindulnesskursen tog jag mig en promenad i Lindesberg igen. Jag kände mig stärkt efter övningarna vi gjort, bland annat två kroppsscanningar. Det blir en promenad på ca en halvtimme för att ta de centrala turfzonerna. Ganska lagom tid med tanke på att det är ungefär så långa promenader jag tar hemma.

    Att bila hem är dock det som får vågen att tippa över så resten av dagen och kvällen går i ett trött töcken framför TVn, både denna och förra veckan. Känner mig ändå nöjd med att ha kommit ut en stund vilket jag inte skulle ha gjort utan Turf – jag hade i alla fall sjunkit ihop som en hög i fåtöljen när jag kom hem men utan tillfredsställelsen att ha varit ute och rört på mig en stund.

    Relaterade bilder:

  • Morgonpromenad

    Morgonpromenad

    Har längtat efter att komma ut och promenera, har inte orkat eftersom jag haft fullt upp med att hänga med hemma. Så jag tog en morgonpromenad direkt när jag vaknat. Tog lite bilder med mobilen det vackra morgonskenet, men hade lite trubbel med att få bra bilder först. De blev bara röda. Jag tyckte att det var ett konstigt sätt av kameran att bete sig på, men det var ju en femton grader kallt och mobilen var på det stora hela trög så det verkade helt otroligt heller.

     

    Efter lite micklande med knapparna på sidan av telefonen, de fungerade inte heller som de skulle, insåg jag att jag satt på det röda skalet upp och ner! När jag vänt rätt det blev bilderna helt annorlunda!

     

    Det blev en inte så vidare värst bra motljusbild, men helt klart bättre än de första försöken. Fast det röda filtre var ju coolt på sitt sätt förstås.

     

    Promenaden tog på krafterna trots att den inte var mer än 2-. Jag orkade knappt ta mig ut och hämta på skolan på eftermiddagen. Svårt att veta var gränsen går, men det tar sådan tid att komma igen…

     

    Till lunch blev det grönsakssoppa som jag mixade med mixern jag fick i julklapp av barnen. Gott!

     

    Relaterade bilder:

  • Tagit en promenad

    Tagit en promenad

    Tog en lite längre promenad idag. Det börjar äntligen kännas ganska bra att gå. Skönt, för det behövs för att jag ska komma igen efter stressreaktionen jag fick på köpet. Den är envisare, behövs inte mycket för att hjärtklappningen ska komma tillbaka och ligga där som en klump i bröstet.

     

    Ett sätt att behandla stress är att röra på sig. Oftast är det tungt att komma sig för överhuvudtaget men idag gick det lätt, det var så fint ute och ganska behaglig kyla. Jag går väl inte så väldigt snabbt än, men det kändes ändå bra att det verkar finnas en grundkondition som inte är helt oäven. Det har jag säkert mitt jobb att tacka för.

     

    Det gör mig samtidigt arg när jag tänker på den gången jag kom till vårdcentralen och var orolig för att det gjorde fruktansvärt ont i foten efter ett par hundra meters promenad och jag blev väldigt anfådd. Istället för att fokusera på smärtan och att det kanske var den som påverkade andningen fick jag en massa förnedrande frågor om min kondition. Det enda det besöket gav var känslan av att hela bröstkorgen skulle snörpa sig. En reaktion på insikten att det skulle bli svårt att få hjälp och oro över var jag skulle få den…

     

    Tagit en promenad
    Tagit en promenad

    Relaterade bilder:

  • Gått en prommis

    Gått en prommis

    My current heart rate is 105. Measured with Instant Heart Rate app for Android and iPhone

     

    Tycker det verkar vara lite högt, för jag gick inte speciellt snabbt…

    Relaterade bilder: