Varför ska det behöva ta ett par dagar att smälta läkarbesök? Idag kändes det ändå bra att gå därifrån men det triggade igång tankar från senaste kuratorsbesöket istället. Varför känner jag mig missförstådd när jag går därifrån? Det värsta är att ibland känner jag att det inte är värt att försöka rätta en missuppfattning (det där att välja sina strider) men problemet med det är att det alltid kommer att stå i journalen om det är så att vi har missuppfattat varandra. Så nästa gång jag träffar en ny person kommer den att ha bilda förutfattade meningar utifrån journalanteckningar färgade av min kurators fördomar.
Vad jag inte får att gå ihop är att jag upplever att mina kollegor på jobbet förstår vad jag pratar om, men att prata med människor som faktiskt också är kollegor men i egenskap av patient känns helt hopplöst. Jag förstår verkligen inte det.
