Författare: Maria

  • Ixodes ricinus

    Ixodes ricinus

    Ixodes ricinus (Linné, 1758)

    Synonymer

    • Acarus ricinus Linnaeus, 1758
    • Acarus ricinoides
    • Cynorhaestes reduvius
    • Cynorhaestes ricinus
    • Ixodes megathyreus
    • Ixodes bipunctatus
    • Cynorhaestes hermanni
    • Crotonus ricinus
    • Ixodes trabeatus
    • Ixodes plumbeus
    • Ixodes reduvius
    • Ixodes pustularum
    • Ixodes fodiens
    • Ixodes rufus
    • Ixodes sulcatus
    • Ixodes scuiri

    Taxonavigation

    • Superregnum: Eukaryota
    • Regnum: Animalia
    • Subregnum: Eumetazoa
    • Cladus: Bilateria
    • Cladus: Nephrozoa
    • Cladus: Protostomia
    • Cladus: Ecdysozoa
    • Cladus: Panarthropoda
    • Phylum: Arthropoda
    • Subphylum: Chelicerata
    • Classis: Arachnida
    • Subclassis: Acari
    • Superordo: Parasitiformes
    • Subordo: Ixodida
    • Superfamilia: Ixodoidea
    • Familia: Ixodidae
    • Subfamilia: Ixodinae
    • Genus: Ixodes

    På andra språk

    • Danska: Skovflåt
    • Engelska: Castor bean tick
    • Finska: Puutiainen
    • Isländska: Skógarmítill
    • Kroatiska: Obični krpelj
    • Litauiska: Šuninė erkė
    • Nederländska: Schapenteek
    • ‪Norska (bokmål)‬: Skogflått
    • Polska: Kleszcz pospolity
    • Ryska: Собачий клещ
    • Slovenčina: Kliešť obyčajný
    • Slovenščina: Navadni klop
    • Svenska: Vanlig fästing
    • Tjeckiska: Klíště obecné
    • Turkiska: Sakırga
    • Tyska: Gemeiner Holzbock
    • Udmurt: Пуны лемтэй
    • Ukrainska: Собачий кліщ

    Referenser:

    Wikispecies 2012-06-03 http://species.wikimedia.org/wiki/Ixodes_ricinus

    Relaterade bilder:

  • Bjöersdorff (2001) Ehrlichia-Infected Ticks on Migrating Birds

    Fåglar infångade på Öland under våren och hösten (1996). Ehrlichia identifierades mha PCR, sedan artbestämdes bakterierna genom DNA-analys. Endast fästingarten Ixodes Ricinus hittades på fåglarna. Ca 2,5% av fåglarna hade fästingar. Det var vanligast att nymfer fäste sig på fåglarna, mindre vanligt med larver och ovanligt med fullvuxna honor.

     

    Ehrlichia-DNA hittades inte på någon av larverna eller de vuxna fästingarna, 8,9% av nymferna på våren och 6,1% på hösten bar på bakterien. Arten bestämdes till E. Phagocytophila vilken också hittats hos hundar, katter, hästar och människor. E.P. Är också känd att sprida borrelia och TBE i Sverige. Eftersom inga larver hade ehrlichia antas att fåglarna bara transporterar fästingar, de är inte bärare av smittan själva.

     

    [cite source=pubmed]11747702[/cite]

    Relaterade bilder:

  • Äntligen!

    Kan man säga så? Med tanke på att många måste åka utomlands för att få sin fästingrelaterade sjukdom diagnostiserad tycker jag det är lite konstigt att inte fler anmäler vården när de väl får sin diagnos.

     

    DN berättar om en pojke som sökte hjälp på grund av bland annat huvudvärk men läkarna kunde inte hitta något fel på honom, inte ens med hjälp av borreliatest i artikeln Vården anmäls efter att ha missat borrelia. Att den svenska vården inte lyckas hitta fästingrelaterade sjukdomar beror delvis på att de är svåra att hitta, en kunnig läkare måste ibland behandla utifrån symtom snarare än blodprover eftersom bakterierna kan lura antikroppstesterna – tyvärr saknar allt för många läkare tillräcklig kunskap att diagnostisera utifrån symtom. Det beror också på att antikroppstesterna är allt för trubbiga, de fästingburna sjukdomarn har en förmåga att gömma sig i kroppens celler och på så sätt lura immunsystemet så det säkraste sättet är att söka efter DNA i cellerna. För att göra ett sådant test är alltså svenska patienter tvungna att åka utomlands. Till Tyskland till exempel.

    Relaterade bilder:

  • Om Ehrlichia-bakterien

    Ehrlichia (HME) eller fästingfeber orsakas av bakterien Ehrlichia chaffeensis. Sjukdomen blir allt vanligare och kan i värsta fall vara livshotande. Erlichiabakterien är en rund eller oval bakterie  som formar mikrokolonier i makrofagerna. Första gången sjukdomen rapporterades var 1987. Hur bakterien förflyttar sig mellan cellerna i kroppen är inte känt.

    Relaterade bilder:

  • Säker förlossningsvård är en människorättsfråga

    Säker förlossningsvård är en människorättsfråga

    Detta är en kampanjfilm inför människorättskonferensen i Haag nu i slutet av maj. I detta klipp tar de i princip bara upp kvinnors rätt att välja förlossningsmetod som en människorättslig fråga. Det är en viktig del av det hela, att kvinnor i högre utsträckning måste kunna få välja om de vill föda hemma eller på sjukhus. Här i Sverige är det svårt, för att inte säga omöjligt, att få föda hemma om man känner sig tryggare med det medan det i många fattiga länder är lika omöjligt att ta sig till ett sjukhus om man måste det.

    Men det finns en djupare dimension i frågan också. Hur ser vi på kvinnors och barns rätt till liv och trygghet? Hur ser vi på det om vi sträcker oss utanför den egna familjen och bekantskapskretsen? I så gott som alla länder i världen är risken att dö på grund av graviditet eller förlossning större än att bli dödad i krig eller liknande oroligheter! Fred är förstås en förutsättning för att kunna skapa tryggare förhållanden och räknar man in de kvinnor som dör i barnsäng på grund av oroligheter som gör att de inte kan söka hjälp eller få hem en barnmorska så skulle man kunna räkna upp antalet krigs-/krisoffer väldigt mycket.

    I filmen medverkan bl.a. Agnes Gereb, Ina May Gaskin, Sheila Kitzinger och Michel Odent.

    Relaterade bilder:

  • Jodå, det går att bli tröttare

    Jodå, det går att bli tröttare

    Jag trodde jag var på botten igår. Det var jag inte. Idag hade jag inte tagit mig till Lindesberg alls. Har egentligen inget minne av att ha varit där, men jag vet ju att jag var det och jag vet ju vad vi pratade om men några minnesbilder… nej, det är luddigt.

     

    Efter lunch var jag i alla fall uppe i växthuset och planterade om några av plantorna vi köpte förra (eller var det förrförra?) helgen. Jonas hjälpte till men blev sur och gick därifrån när jag domderade för mycket. Stackaren har haft mycket press på sig i över ett och ett halvt år. Jag tycker mig se flera stressymtom. Hoppas att han klarar att hålla sig hel, har hört att det är lätt att falla igenom som anhörig när den sjuka blir frisk.

     

    Annars har jag mest sovit och dåsat. Skulle så gärna vilja lära mig mer om fästingfeber och twar men jag orkar inte läsa så mycket.

    Relaterade bilder:

  • Jodå, det går att bli tröttare

    Jodå, det går att bli tröttare

    Jag trodde jag var på botten igår. Det var jag inte. Idag hade jag inte tagit mig till Lindesberg alls. Har egentligen inget minne av att ha varit där, men jag vet ju att jag var det och jag vet ju vad vi pratade om men några minnesbilder… nej, det är luddigt.

     

    Efter lunch var jag i alla fall uppe i växthuset och planterade om några av plantorna vi köpte förra (eller var det förrförra?) helgen. Jonas hjälpte till men blev sur och gick därifrån när jag domderade för mycket. Stackaren har haft mycket press på sig i över ett och ett halvt år. Jag tycker mig se flera stressymtom. Hoppas att han klarar att hålla sig hel, har hört att det är lätt att falla igenom som anhörig när den sjuka blir frisk.

     

    Annars har jag mest sovit och dåsat. Skulle så gärna vilja lära mig mer om fästingfeber och twar men jag orkar inte läsa så mycket.

    Relaterade bilder:

  • Internationella dagen för neuroimmuna sjukdomar

    Internationella dagen för neuroimmuna sjukdomar

    Den 12 maj uppmärksammas neuroimmuna sjukdomar runt om i världen. Till dem hör borrelia med flera andra fästingburna sjukdomar.

    http://www.may12.org/home.aspx

    Relaterade bilder:

  • Superdupertrött

    Superdupertrött

    Idag är jag helt utsjasad. Ingen ork alls i kroppen. Kan inte sova, orkar knappt röra mig eller tänka. Ska träffa psykologen i eftermiddag, vet inte om jag orkar köra dit men jag har ”missat” så många gånger på sistone på grund av orkeslöshet. Ska försöka vila så gott det går.

     

    Än så länge går det bra med antibiotikan.

    Relaterade bilder:

  • Probiotika hjälper mott diarré vid antibiotikabehandling

    En metaanalys av 63 studier där totalt nära 12 000 deltagare ingick visade att probiotika skyddar mot diarré vid antibiotikabehandling. Ingen an studierna var för sig visade någon säker skillnad mellan grupper som fick probiotika och grupper som inte fick det men tillsammans visade de att det finns en effekt.

    Något som också är intressant i sammanhanget är vilka bakterier som fungerar bäst, det visar inte studien. Oftast var det någon form av laktobaciller. Vilken antibiotika man äter kan också påverka vilka bakterier som klarar sig bäst i magen, inte heller detta ger studien svar på. Det saknas också svar på om bakterierna ger några biverkningar.

    En stor del av studierna i analysen var sponsrade eller betalda av företag (17 stycken), nästan lika många (13) var fristående man de allra flesta (52) hade inte uppgett om det fanns några beroedeförhållanden till några företag eller ej.

    Läs mer på:
    Hempel, S m.fl. (2012) Probiotics for the Prevention and Treatment of Antibiotic-Associated Diarrhea – A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA. 2012;307(18):1959-1969.

    Relaterade bilder: